Onsdagen den 7 oktober 2020 fyller Helsingfors stadsbibliotek 160 år. De jämna åren kommer att firas i arbetets tecken, och kunderna är lika varmt välkomna till biblioteket som alla andra dagar. På 160 år har Helsingfors stadsbibliotek utvecklats från ett folkbibliotek med 400 böcker i en lokal till Finlands största bibliotekshelhet med 37 närbibliotek, två biblioteksbilar samt tjänster i seniorcenter, på sjukhus och hemma som ger sina kunder tillgång till hela huvudstadsregionens Helmet-biblioteks samling, d.v.s. cirka 3,2 miljoner verk, ett e-bibliotek samt mångsidiga utrymmen och redskap. Uppgiften för ett modernt bibliotek som är öppet för alla har utvidgats till att förutom utlåning också omfatta mycket annat.


Onsdagen den 7 oktober 2020 fyller Helsingfors stadsbibliotek 160 år. De jämna åren kommer att firas i arbetets tecken, och kunderna är lika varmt välkomna till biblioteket som alla andra dagar. På 160 år har Helsingfors stadsbibliotek utvecklats från ett folkbibliotek med 400 böcker i en lokal till Finlands största bibliotekshelhet med 37 närbibliotek, två biblioteksbilar samt tjänster i seniorcenter, på sjukhus och hemma som ger sina kunder tillgång till hela huvudstadsregionens Helmet-biblioteks samling, d.v.s. cirka 3,2 miljoner verk, ett e-bibliotek samt mångsidiga utrymmen och redskap. Uppgiften för ett modernt bibliotek som är öppet för alla har utvidgats till att förutom utlåning också omfatta mycket annat.

Helsingfors stadsbibliotek, vars ursprungliga namn var Helsingfors folkbibliotek, grundades år 1860 på initiativ av aktiva överklassdamer och deras förening Fruntimmersföreningen i Helsingfors. Biblioteket fick som uppgift att öka läsivern och ”förädla de mindre bemedlade klassernas bildning och sedlighet”. Det första biblioteket öppnades den 7 oktober 1860 i hörnet av Regeringsgatan och Fabiansgatan. Öppningen väckte stor uppmärksamhet och samlade stora folkmassor. Dörrarna var öppna två dagar i veckan en timme i taget och i hyllorna stod lite fler än 400 böcker, varav de flesta var på svenska. Det kostade inget att låna böcker, men man kunde stöda bibliotekets verksamhet med låneavgifter. Till en början varierade bibliotekets personal och också dess läge ofta, eftersom arbetet var oavlönat och det inte fanns pengar för hyran.

Folkbiblioteket beviljades understöd av Helsingfors stad. Bandet stärktes med tiden och den 28 mars 1876 beslöt Helsingfors stadsfullmäktige att staden skulle ta folkbiblioteket i sin besittning. År 1877 beviljade Helsingfors utskänkningsbolag folkbiblioteket 61 405,29 mark som grundkapital för en ny, egen byggnad. Utskänkningsbolagets uppgift var att använda sin vinst för att öka arbetarbefolkningens bildning och nykterhet. Carl Theodor Höijers ritningar godkändes av Helsingfors stadsfullmäktige 1879 och bekräftades av senaten 1880. Biblioteket på Richardsgatan blev färdigt 1881 och öppnades den 1 september 1882.

Under årtiondena efter öppningen av Richardsgatans bibliotek grundades och byggdes fler närbibliotek som tillhörde stadsbiblioteket, och biblioteksbilar togs i bruk. Centrumbiblioteket Ode öppnades i 2018, och nu finns det även bibliotek i köpcenter – det nyaste av dem är Hertonäs bibliotek som öppnades i Hertsi i år. Ifjol överskred alla Helsingfors biblioteks totala besökarantal 9 miljoner, vilket är ett nytt rekord.

Biblioteken är kommunernas mest använda fritids- och kulturtjänster. Biblioteket är en viktig plats för studier, arbete och fritidssysselsättning. I bibliotekens uppgift ingår också att möta det allt mer digitala samhällets behov. Detta åstadkoms genom webbtjänsterna som hela tiden utvecklas, genom att erbjuda digirådgivning och genom att ställa apparater till kundernas förfogande.

”När vi närmar oss Helsingfors stadsbiblioteks 160-årsdag känns det högtidligt att tänka på hur stor betydelse alla öppna ”folkbibliotek” haft för jämlikheten och läskunnigheten i hela Finland. I oktober 1860 var det progressivt att öppna ett bibliotek utan säkerhet om dess framtid. Senare har biblioteken etablerats som en lagstadgad kommunal basservice, och i Helsingfors har man förbundit sig till ett starkt nätverk av närbibliotek. Under dessa tider är det särskilt viktigt att biblioteket är en nära, trygg och öppen plats där alla känner sig välkomna att trivas och lära sig nytt, både fysisk och via webben”, säger Katri Vänttinen, direktör för Helsingfors bibliotekstjänster.

Kunderna kan gratulera Helsingfors 160-åriga stadsbibliotek och samtidigt sprida sin egen kärlek för biblioteken. Man kan antingen skriva ner sin hälsning på en lapp på sitt närbibliotek och fästa den på gratulationsväggen, eller dela sitt meddelande på sociala medier genom att använda hashtaggen #grattisbiblioteket.

Bild: Helsingfors stadsmuseum / Signe Brander


Aktuellt

Helsingfors vill med i Unicefs utvecklingsarbete för barnvänliga kommuner

Vid sitt möte den 19.10.2020 beslöt Helsingfors stadsstyrelse att staden ansöker om att...

Skicka in idéer via OmaStadi fram till den 25 oktober

Idéer för att utveckla sin stadsdel, sitt område eller hela staden kan lämnas in 5–25.1...

Helsingfors stad öppnar fem nya utdelningsställen för munskydd avsedda för mindre bemedlade

Utdelningen av munskydd till mindre bemedlade fortsätter i Helsingfors. Man har sammanl...

Helsinki Education Week bjuder på över hundra evenemang online – välkomna till den virtuella inlärningsfesten!

Helsinki Education Week ordnas i år som en serie online-evenemang den 2–6 november. Eve...