En väsentlig del av den hållbara stadsutvecklingen är att förbättra energieffektiviteten i boende och byggande. Helsingfors energieffektivitetsnormer är mer ambitiösa än den nationella minimumnivån. Energieffektiviteten förbättras både i nybyggande och i renovering av gammalt byggnadsbestånd.

Lagarna och bestämmelserna kring energieffektiviteten gäller byggnader. Helsingfors kräver vid överlåtelsen av stadens tomter en bättre energieffektivitet än vad som förutsätts av de nationella kraven.

Målet är att alla nybyggnaderna från början av året 2021 ska vara nästan nollenergihus som kräver föga uppvärmning och själva producerar en del av den energi de behöver. I samband med detta siktar Helsingfors stad på att vara kolneutralt 2035. Det innebär att växthusgasutsläppen som produceras på stadens område ska minskas med åtminstone 80 procent jämfört med år 1990.

Helsingfors är ett skyltfönster till finländskt träbyggande

Särskilt Centrumbiblioteket Ode, som blev färdigt 2018, samt många träkvarter som planeras på nya bostadsområden presenterar vackert och ekologiskt träbyggande.

Att tillverka energiintensiva material såsom betong eller aluminium orsakar för närvarande stora klimatutsläpp. Därför är det skäl att om möjligt använda dem mindre vid byggandet tills de kan produceras på ett miljövänligare sätt. En lösning till detta är träbyggande. Träbyggandet minskar både tillverkningen av byggmaterialen och energiförbrukningen vid byggandet och fungerar som kolförråd.

Centrumbiblioteket Ode, som blev färdigt 2018, har väckt internationell uppmärksamhet med sin arkitektur och materialvalen. Odes fasad är förutom den högsta våningen av gran. Också inomhus och i balkongen har trä använts. Det energieffektiva biblioteket är ett prydligt besökskort för det finländska byggandet. Ode ritades av den finländska arkitektbyrån Arkkitehtitoimisto ALA, som vann den öppna internationella arkitekturtävlingen för centrumbiblioteket 2013.

Trästadsdelar har uppstått bland annat i Hongasmossa och Kvarnbäcken. I Hongasmossa finns Helsingfors första trähöghus i passivenergiklassen. I Kvarnbäcken finns en småhusdominerad trästadsdel. Trähöghus har byggts även i Vik, Äppelbacken och Bocksbacka.

Exemplen på energieffektiva lösningar

Eko-Vik

Vik är en stadsdel med omkring 12 000 invånare och drygt 4 000 arbetsplatser. Områdets kärna är Vetenskapsparken kring Helsingfors universitets campus. Eko-Vik i områdets södra del fungerar som utvecklingsområde för ekologiskt byggande. Eko-Vik var på 1990-talet ett spetsprojekt för byggande enligt den hållbara utvecklingen i Europa.
Läs mer om Eko-Vik

Kungseken och Hongasmossa

Klimatsmarta lösningar betonas i de nya stadsdelarna Kungseken och Hongasmossa. I teman som beaktas i detaljplaneringen ingår bland andra energieffektivitet, produktion av förnybar energi, träbyggnadskvarter, gröneffektivitet och mångsidiga lösningar angående fördröjning av dagvattnet på gårdarna, gatorna och grönområdena.

Kungseken är en hemtrevlig och klimatsmart stadsdel för 5 500 helsingforsbor. Fotgängaren är kungen – kvarteren, gatorna och parkerna planeras som upplevelserika och funktionella, Centralparken och Vanda ådal finns alldeles intill. I Kungseken betonas ekologiskt hållbara lösningar och samhörighetsupplevelser. En del av kvarteren byggs som trähöghus. Mitt i området kommer att finnas en bybrunn och stadsodlingar.

Hongasmossa är Helsingfors största nya träbyggnadsområde, trähusens stadsby. Hongasmossas före detta skogs- och ängsområde blir före mitten av 2020-talet en grön stadsby med trähus för 2 000 invånare.
Läs mer om Kungseken
Läs mer om Hongasmossa

Söderviks solkraftstation (Helen)

Söderviks solkraftstation inledde sin verksamhet i mars 2015. Kraftstationen har 1194 solpaneler, bland vilka stadsborna kan skaffa sin egen. Dess funktion och elproduktion kan följas upp i realtid.

Katri Vala värmepumpsanläggning

Världens största värmepumpsanläggning som producerar värme och avkylning
Läs mer om Katri Vala värmepumpsanläggning

Blåbärslandets grottvärmelager

Helen bygger Finlands största grottvärmelager för fjärrvärme i Blåbärslandets gamla oljegrottor. Grottvärmelagret minskar Helens koldioxidutsläpp med 21 000 ton per år.
Läs mer om Blåbärslandets grottsvärmelager

Värmepumpsanläggningen på Esplanaden

Värmepumpsanläggningen, som togs i bruk 2018, minskar Helens koldioxidutsläpp med cirka 20 000 ton per år.

Miljöhuset i Vik

Helsingfors miljöhus, som används av Helsingfors stads miljöcentral och Helsingfors universitet, blev färdigt i september 2011. Byggnaden har fem våningar och dess bruttoyta är omkring 6 791 kvadratmeter. Dess energiförbrukning är mindre än hälften av den normala. Miljöhuset är Finlands minst energiförbrukande kontorsbyggnad. 

Söderviks ellager

Söderviks ellager består av 15 000 litiumjonbattericeller, vilket motsvarar cirka 100 000 mobiltelefoners batterier. Med hjälp av lagret jämnas bland annat ut förbrukningstopparna i elnätet.
Läs mer om Söderviks ellager

Sundholmens pelletsvärmecentral

Värmecentralen producerar fjärrvärme av träpellets. Anläggningens bränsleeffekt är 100 MW och den producerar årligen en mängd värme som motsvarar 25 000 tvårumslägenheters årsförbrukning.

Stensböle solkraftstation

Solkraftstationen på Stensböle skidhalls tak är en av Finlands största solkrafstationer. Kraftstationen har 3000 solpaneler, ur vilka enskilda paneler hyrs till konsumenter.
Läs mer om Stensböle solkraftstation